"Hon med glasögon..."

Idag gjorde jag något som jag längtat efter.. men som visade sig bli mycket jobbigare än vad jag trott. Nämligen en synundersökning.
Jag har haft dålig syn i drygt två år, och anledningen att jag inte tagit tag i saken och gått till en optiker tidigare har varit för att jag hört om människor vars synfel "läkt" av sigsjälv.. och detta utan glasögon. För om man använder brillor vänjer sig ögonen vid det och man ser ännu sämre än innan om man tar av sig dom. Men dessa personernas ögon hade visst lyckats jobba på problemet själv, och löst det.. Så jag gick väl och hoppades på att ett liknande mirakel skulle hända mig med.. men min syn blev bara sämre, så jag kände mig besegrad och åkte in för att testa bågar.
Jag VET att jag ser suddigt (på långt håll that is) och jag VET att jag därmed har ett synfel.. vilket jag inte är ett dugg stolt över. Tvärtom skäms jag och försöker dölja det så gott det går, genom att försöka hålla mig från att kisa när jag är i närheten av nytt folk tex. (När jag kisar ser jag allt klart).
Så jag hade hoppats på att optikern var en trevlig och van optiker som stött på många med synfel i sitt liv och inte såg något konstigt i det hela.. Men han verkade vara tvärtemot, och älskade att rubba "du har ett synfel" i mitt ansikte. Ok, han var lite otrevligare än så tillochmed.. sa bla. att jag var en "fara för trafiken".. (när jag ändå fått godkänt av vägverket att köra med denna synen), plus att jag som sagt, ser allt klart och tydligt när jag kisar.
Iallafall så testade jag ut lite bågar och bestämde mig för att även skaffa linser.
Nu när jag kommit hem känns det fruktansvärt tungt. Först har det varit extremt jobbigt att erkänna för migsjälv att jag har nedsatt syn.. liksom.. ett syn-FEL, ett FEL på mig som människa, som jag inte kan rätta till. Och nu är det väldigt jobbigt för mig att smälta dehär, att jag kommer behöva pilla med linser, eller gå runt med glasögon snart. Jämför man med att inte ha ett synfel så ser jag inga positiva saker i detta alls. Linser är krångligt, dyrt, får man ett hår i ögat blir det jobbigt, ögonen kan bli torra och det kan skada och de är allmänt obehändliga. Glasögon är ivägen, också dyra, det blir obekvämt att ligga ner på sidan med dom (tex när man tittar på tv), jag måste anpassa min frisyr efter dom och jag vet tex. inte hur det kommer bli med att kika in i systemkameran med dom.

Tanken av att bara behöva ta av sig dom och säga "här, kan du hålla dom en stund.." när man ska göra något "utflippat" är HEMSK.
Och att jag kanske skulle bli sedd av allmänheten som "N-KUNU, du vet hon med glasögon" gör mig gråtfärdig.

Fy fan alltså. Något av det första jag kommer göra när jag blivit lite äldre och skaffat jobb kommer vara att spara ihop till en ögonlaserbehandling, så jag slipper skiten.

(Och jag skiter i vad ni tycker. Blir det brillor blir det pilotbrillor.)

Väla.

Idag har jag varit på Väla med Pontus. Det har varit trevligt, även om han blir sjukt negativ i rollen som smakråd och sa "nej! fult! öe! nej!" till i princip allt jag taffsade på, hahaha.
Det blev ett linne från Carlings och ett par solbrillor till slut!
(Bilden på linnet nere t.h. är tagen i provrummet med Pontus bälte.)

Fest & Jägers.

Denna helgen har varit rolig, men samtidigt gjort mig ganska utmattad.. och det tack vare att den gav mig sammanlagt ungefär 9 timmars sömn (fre-sön), haha.
På lördagen var det fest i malmö, eftersom det bara fanns två tjejer på festen blev det gärna lite grabbiga aktiviteter som armbrytning och "tequila ironman" shots (sniffa salt, svepa tequilan, pressa citron i ett öppet öga och slutligen få en käftsmäll). Jag fick agera bödel och ge ut några riktiga lavetter som enligt uppgift ska ha "flyttat käkar" haha! Fint det. I övrigt var festen ganska lugn, det var så grymt varmt inne i lägenheten att alla satt antingen i fönsterkarmen eller ihopträngda i soffan framför den kalla fläkten, samtidigt som vi snackade och lyssnade på musik. Runt 1-2 snåret drog halva skaran hem.. vi andra bestämde oss för att partaja vidare tills solen gick upp och lite till. Jag var en av dom som höll sig vaken längst, och vid 06.00 däckade jag.

Tre timmar senare.. klockan nio, gick jag upp och sa hejdå till folket, sedan mötte jag mamma vid centralstationen. Vi skulle nämligen till galopp & travbanan Jägersro denna dag, då det var "American day" där.. och det skulle tydligen involvera en massa roliga westerntävlningar. Jag såg fram emot det, eftersom jag tycker att det är skitkul att titta på sånt, men jag kände mig ändå ganska tveksam till hurvida jag skulle klara av hela dagen på bara 3 timmars sömn och dagen-efter-slitenhet.
Dock var det inte så svårt att hålla sig vaken som jag trott. Det hände saker överallt och tävlingarna var jätteroliga, så man ville inte missa en sekund! Det var mycket fart & fläkt-grenar, wich I love! Cutting, barrel run, lasso och en ras-parad, där de visade upp amerikanska hästraser.. detta resulterade i att jag fick en till hästras att bli förälskad i. Nämligen "American Saddlebred". Det var väldigt stora och ståtliga hästar som hade en signatur poose och gångstil, som liksom hästen själv, var mycket pampiga och eleganta.

www.american-saddlebred.co.uk/Buccaneer.jpg
Dagen avslutades med två galopp-race, ett med bara paints och quarters (westernhästar) mest för skojs skull, och slutligen ett med riktiga galloppörer.
Jag tyckte det var skitkul allithopa! Och nästa helg blir det nog till att åka och titta på Svenska mästerskapen i westernridning!

Laserdome och spontan-motorcykling.

I veckan fick jag värsta suget efter Laserdome! Det var så längesedan man spelade det att man glömt bort hur kul det var.. men när jag satt och funderade på det så mindes jag det roliga, och jag kände mig tvungen att ta en runda eller två. Så jag samlade ihop lite folk, Sanne, Filippa, Marc och Pjoden, och vi bestämde oss för att spela på torsdagen.
Som en liten bonus berättade Anders på ondagkväll att han skulle ner i Skåne för att göra ett jobb, så jag slängde med honom i laserdometruppen också!
Innan det blev dags för oss att spela snackade vi om hur lagen skulle fördelas. Vi funderade på tjejerna mot killarna. Även om jag visste att vi tjejer skulle förlora stort eftersom Marc enligt uppgift legat på Helsingborgs top5 lista och Anders spelar paintball lite från och till, så hade jag tyckt det var kul att möta dom, och att spela tillsammans med panikslagna Sanne och skrikande Filippa, hahaha.
När vi kom dit såg vi att där var massor av folk.. så vi släppte våra ideér och teamade istället ihop oss mot alla de andra, som vi inte kände. Innan vi gick in på banan betraktade vi våra motståndare en stund.. ett stort gäng cs-killar.. och mitt bland dom.. ett par 5-åringar som var ungefär lika stora som västarna man har på sig, haha! Vi skrattade och sa "Någon kommer springa och ramla över en sådan!"
Sen började runda 1.
Och Sanne blev den "någon" som skulle komma till att ramla över ungen. Efter en stunds spelande skulle hon springa runt ett hörn.. och där satt denhär ungen och lurade! Sanne såg den inte, utan sprang rakt in i den, med stålhättor. Hon flög rakt ner i marken (och krigare som hon är släppte hon inte vapnet) utan skrapade istället upp armbågar och knän.. allt till de ljuva tonerna av barnaskriket i bakrunden, hahaha!
För min egen det kände jag att det inte gick så himla bra.. men när rundan var slut hade jag ändå lyckats hamna på 8e plats (av 17 spelare) och vårt lag vann med det dubbla.
Vi spelade en runda till efter det, och även den vann vi. Marc kom etta båda gångerna, Pjoden tvåa, Anders fyra och vi tjejer, otippat, lite efteråt. Det var ganska jobbigt för benen, och vaaarmt så in i helvete! Men ack så kul!!
Anders stannade hos mig till sent in på natten innan han drog hem till Norrköping också. När det började mörkna tände vi undervattenslamporna till poolen, och gick ut och tog oss ett dopp! Jag testade en läskig sak dessutom!! Att "andas under vatten" haha! Det var ett mysigt avslut på dagen!


Idag tänkte jag bara vara hemma.. vila benen efter gårdagen och ladda inför fest i helgen. Men nästan precis när jag vaknat fick jag en förfrågan av en bekant om jag skulle med honom och en kompis ut och köra lite motorcykel uppe på åsen! "Nej!!" var min första tanke, eftersom jag varken ätit frukost, sminkat mig eller duschat.. men vid närmare eftertanke så kom jag fram till att "en liten trevlig runda uppe i vackra åsen hade väl inte skadat?" Så vi bestämde att ses om en timma. Det skulle bli jag på custom och två sporthojar.
Men när vi samlats började alla ringa alla och det slutade med att det blev jag på custom.. och fem sporthojar! And off we went! Det var första gången jag körde på led faktiskt, men det kändes häftigt! Alla stirrade och vi brummade på. Åsen bjöd som vanligt på goa mc-vägar och vi stannade mitt uppe på den för att ta en fika i den grymt vackra naturen! Fikan verkade också vara "målet" med turen, för efter den skiljdes alla åt och körde hem.
Det var en ny upplevele att köra tillsammans med folk, och folk som jag inte kände alls heller. Det enda som var lite tråkigt var att de andra gjorde allt annat än att hålla sig vid hastighetsbegränsningarna så jag hade lite svårt att hänga med. Dels för att jag helst håller mig till lagen, och dels för att jag har en 125a.
Men men! Det hade jag ju kunnat vänta mig egentligen.. som sagt, alla de andra hade ju sporthojar, och jag tror man väljer att ha en sådan av en andledning, köra lite fortare och njuta av hastigheten.. medans jag själv har en custom och föredrar att ta det lugnt och njuta av turen istället. Det kallas ju inte glidare för ingenting!