Göteborg; Wovenhand och photoshoot.
Fy fan vad jag inte ville vakna idag. Den här -och morgondagen kommer bli så himla jobbiga pluggmässigt! Betygen sätts på måndag, jag ligger efter med några arbeten och har religionsprov imorgon... Hade ett par riktigt härliga dagar i Göteborg nyss, så man kan väl inte direkt säga att jag längtade hem till detta, haha.
I tisdags gick jag och såg Wovenhand tillsammans med Henke, och fy helvete säger jag bara. Vilken konsert! Först och främst så hölls den i en sal där det egentligen brukar hållas lite "finare" evenemang som galor och teatrar. Det var riktigt högt till tak och bakom scenen fanns höga läktare i gammaldags stuk, samt en ordentlig jäkla kristallkrona. Snacka om stämningshöjande!
Jag hade väldigt höga förväntningar om Wovenhand. Musiken är underbar och jag hade längtat efter att få se dem så himla länge. Och jag kan säga er, jag gick ut därifrån utan något som helst spår av missnöje i kroppen. Själva spelningen var otroligt speciell och det kändes aldrig som att man stod och "kollade på en konsert", utan det kändes verkligen som om man upplevde den. Häftig känsla som fick mig att rysa igenom hela kroppen ett par gånger!
En av de bästa sakerna enligt mig var att se hur sångaren, David Eugene Edwards, själv levde sig in i musiken, det var väldigt inspirerande och man ville bara låta sigsjälv slukas upp av den på samma sätt. Släppa alla tankar om någonting och bara hänga med! Det var så härligt att se när han fick såna "ryck" och kom av sig. Han kunde sitta där och spela, och sedan under vissa partier när trummorna började dra igång mer och allt bara byggdes upp så började han rista en massa, och till slut var han tvungen att ge med sig, sluta sjunga och bara skaka av sig allt!
Jag vet inte vad mer jag kan säga om spelningen, förutom att den var mäktig. Stämningsfull, magisk, spontan och whiskeydoftande! Avslutar med att citera vad arrangörerna hade skrivit om Wovenhand och Eugene, eftersom det var så klockrent sagt; "Med mörk och mäktigt fängslande stämma viskar, väser, spottar och fräser Edwards fram de djupt spirtiuella övertygelserna likt en besatt väckelsepredikant. En högst karismatisk upplevelse som varje individ måste uppleva själv för att kunna förstå."
Och sedan tänker jag ge er en film också! Jag har lagt upp ett par på youtube, men för att ni som läser min blogg ska få något lite exlusivt så lägger jag upp en annan film här, som inte finns att hittas någon annan stans! Haha.
Så här har ni "Swedish Purse", och visst är musiken underbar?
Dagen efter blev det till att gå upp ganska tidigt, fixa till sig och dra ut på stan! Hade en liten photoshoot där med en jätteduktig fotograf (mest för skojs skull). Det var faktiskt första gången jag stod framför en kamera sådär helt ensam, haha. Det var spännande, och det ska bli kul att se bilderna sedan när de är färdiga!
Efter det rusade jag till bussen och drog hem till skåne. Mycket trevliga dagar, som sagt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Måste varit en mäktig upplevelse live. Synd att medelmmarna inte höll ihop 16 Horsepower. Deras Black Soul Choir spelas fortfarande ofta i mina högtalare.
SvaraRadera